Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ta! till Finlands studenter.
Den 1 April 1873.
När våren nalkas åter, gifva menniskorna väl akt på de
tecken, som bebåda dess ankomst: men först då, när de hört
lärkan, vårens vingade härold, sjunga, att våren är inne, tro de
sig hafva full visshet derpå. Äfven med mig förhåller det sig
ungefär som med de andra. Men lärkotonerna, som bekräfta,
hvad den ljusnande himlen, den värmda luften, den
bortrinnande snön förkunnat och genom hvilka alla dessa döda tecken
få sanningens fulla lif för mig, de tonerna stiga nu, liksom så
ofta förr på denna dag, nr edra hjertan. Instrumenterna äro
väl till en del icke mera desamma ; men sångerna äro det. Och
framför allt tolka dessa sånger samma känslor af välvilja och
vänskap, hvilka med en, redan till tradition vorden
oföränderlighet, representerade af den ena akademiska generationen efter
den andra, erinrat mig derom, att äfven för mig våren ännu en
gång ljusnat. — — — — — — — — — — — —–
{Referat).
Denna löftesrika årstid har olika betydelse för olika individer;
för ungdomen är den smyckad med oegennyttiga och sköna illusioner,
förhoppningar, af hvilka många skola svika vid pröfningen, huru
glänsande de än varit; talaren åter hade föga att räkna på
framtiden, då dess stigar för honom vore få och korta. Men i en punkt
samn anträffade allas våra känslor och välönskningar, ocli det vore
i tanken på fäderneslandets väl, dess framtid; derpå måste vi tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
