Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Titt •/. V. SneUinam installation.
365
väl de förhållanden, på hvilka härmed syftas, stå äfven i ett
visst sammanhang med Joh. Villi. Snellmans tidigare, många
skiftningar underkastade öden inom universitetet, kan dock ej
en närmare framställning deraf här söka sig plats. För öfrigt
hade den anspråksfulla benämningen: nation redan då fått gifva
vika för den blygsammare af: af delning. Det låge mycken
hugnad i den föreställningen, att denna namnförändring skulle
hufvudsakligast hafva blifvit föranledd af det vådliga för en
finsk nationalitet, som kunde förspörjas i och genom de många
minatyr-nationaliteternas stundom nog ensidiga äflande. Jag
vågar dock icke äifventyra några gissningar angående hithörande
motiver; men afgjordt är väl i alla fall, att det finska
universitetets organism, såsom det enda stora föreningsbandet, hvaraf
landets alla högsta intellektuela intressen sammanhållas, icke
gerna kan förlikas med exklusiva tendenser, af hvad slag de
vara må.
Också har den gamla naturliga grunden, hvarpå
akademiska nationerna hade uppvuxit, helt och hållet öfvergifvits, och
en alldeles motsatt, den mest ideela, som tänkas kan, tanken
sjelf, vetenskaperna, erbjudit den indelningsgrund, hvarpå
universitetets lif medels de fem fakulteterna nu mera eger att röra
och utveckla sig, liksom menniskan under inflytelsen af sina fem
sinnen. Denna nya pentarki är ännu så ung, att ett på tillräcklig
sakkännedom sig stödjande omdöme deröfver ej kan uttalas.
Dess mer än treåriga verksamhet har likväl redan hunnit åt
erfarenheten framte många anledningar till den slutsats, att ett
friskt lif för vetande och moralisk lyftning äfven inom de, i
ordets hvarje mening skilda fakulteterna kunde blomstra upp.
Och flera bland de omständigheter, dem man förnämligast räknat
fakultets-indelningen till last, torde snarare böra anses höra till
dess väsendtligaste fördelar. Så hör man ej litet klagas
deröfver, att den glada anblicken af barndomsvänner, skolkamrater
och öfrige kunder, som genast vid första inträdet inom de forna
nationerna och afdelningarne stämde den unge studenten trefligt
och ingaf honom ett godt och lustigt mod, gått förlorad för den
till medlem af en fakultet upptagne vetenskapernas ämnesvennen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
