Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inflytelse, när som helst kan taga sin styrka för sin rätt, är
det finska folket jemväl stäldt mellan nödvändigheten att uppfylla
sig med ett så segt vitalitets-ämne, att ingenting förmår utsuga,
bortnöta eller uppsluka detsamma, och oundvikligheten af sin
undergång. Knappt någonsin förr har ett dylikt alternativ så
peremtorisk blifvit förelagdt något folk, som framhunnit till
behjelpligt sjelfmedvetande. Forngrekerne t. ex. hade — ntom
den oförlikneliga lyckan att vara greker, det vill säga en stam,
hvilken förmådde i sig upptaga och assimilera
bildningselementer och inflytelser från alla verldenes håll, utan att dessa på
folket kunde inverka mera försämrande och förändrande än en
dryck vatten från floden Alpheus eller källan Aretusa —
äfven den stora förmånen att hotas med ruin egentligen blott från
den öfversvämmande Orientens sida, medan Medelhafvet
vidgade sig kring Grekland såsom en omätlig frihamn, der hvarje
klippa erbjöd sig till grundval för ett altare åt frihet och
humanitet, hvarje bugt till utgångspunkt för bragder och ära
Man har sagt åt finska folket: du borde söka göra dig
hårdt mot allt slags yttre påtryckning genom att förskansa ditt
inre bakom det, som gifver det primitiva förnuftiga uttrycket
åt skillnaden mellan menniskan och djuret, det vill säga
språ-icet; lära dig först sjelf sätta större värde på ditt modersmål,
än hittills varit fallet, samt dyraedels förhjelpa detsamma till
heders inom alla de sfärer af samhället, dit finnarne arbetat
upp sina personer, utan att kunna eller vårda sig om att
medtaga äfven sitt språk. Denna åsigt är så berättigad och i högre
mening naturlig, att ej den, men väl den motsatta kan synas
påflugen och orimlig. I sjelfva verket borde det tyckas vida
förunderligare, att m:ui här i landet icke långt före detta kommit
på denna lika enkla som luminösa idé, än att man sent omsider
hittat derpå. Väl kan man mot finskans stegrade anspråk,
jemte åtskilliga andra invändningar, göra äfven den ganska
riktiga, att icke förmågan att tala, utan tala förnuftigt är det
egentligen karakteristiska för menniskans specifika högre
qvali-tet. Men detta inkast kunde ju lika giltigt bemötas med den
anmärkningen, att det just är vinnandet af en behöflig och önsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
