Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stone i bästa fall betydligt förlama dess krafter, vore det en
oförlåtlig svaghet att begynna kuren med att deröfver kasta en
rosenslöja. Men lika oförlåtligt vore ändock att med
hårdhand-skarne gripa tag i det såret, eller att känna en rå kirurgisk
förnöjelse öfver dess rara beskaffenhet och dröja vid
bcskrifnin-gen deraf, emedan det är så — vackert, såsom det stundom
heter i den högre hofslagarstilen.
Lika obestridligt som det faktum, att Finlands befolkning
klyfves itu genom de tvänne språk, dess allmoge känner såsom
sitt modersmål, lika säkert är det äfven, att ovänliga känslor
sedan urminnes tider uppställt sig såsom en skiljomur, söndrande
från hvarandra dessa båda fraktioner, hvilkas totalitet utgör det
finska folket. Hos de genuina finnarne yttra sig eller rättare
sagdt fördöljas dessa känslor, i följd af stammens passiva lyuue,
ifall icke någon synnerlig eggelse stimulerar till utbrott, vanligen
såsom en mot djupet af det inre tillbakaträngd bitterhet och
missundsamhet. Ty medan den finska bondens anspråkslöshet å
ena sidan föranleder honom att i den minsta smäherre, den
obetydligaste figar, som skenbart svänger sig ofvanom hans egen
sociala ställning i lifvet, se en i allo afundsvärd varelse, drifver
honom å den andra hans sjelfkänsla såsom friboren person att
af hjertans grund egna åt den såsom öfverlägsen erkände det,
som honom tillkommer, det vill säga afund. Då nu de bland hans
landsmän, hvilkas modersmål svenskan är, ingen hemlighet göra
af sina anspråk att betraktas såsom ett vida förnämligare slägte
och de dessutom begagna just det språk, hvari den finska
bonden vant sig att förnimma det första uttrycket af öfverlägsenhet
hos alla, hvilka tro sig kunna sätta sig på sin höga häst i
jem-förelse med honom, bidrager ingalunda afkomlingarnes af
svenskarne tungomål att stämma honom mot dem blidare och
försonligare. Med glädje må gerna medgifvas, att den välvilja, det
varmare intresse, isynnerhet de senare generationerna af landets
herreklass i ord, liksom i verk och gerning, låtit framlysa för
den finska allmogen, verkat blidkande i afseende på dennas
stämning mot besagda klass. Men då denna välvilja ej alldeles sällan
varit kryddad af en viss animositet mot svenska språket i all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
