Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vecklingen af en mångsidigare färdighet i arbetets utförande.
Blott i det fallet, att arbetet åt alla håll skulle urarta till slarf
och hafs, kunde den allsidigare verksamheten betraktas såsom en
olägenhet. Men obestridligt är, att ensidigheten lika lätt kan
alstra stvmpare, som dylika af dess motsats frambringas. — För
öfrigt, om de specifikt finska sträfvandena icke stå på en fastare
grund än så, att denna kunde skakas derigenom, att några, hvilka
ännu stå “fåfänga11 — för att tala med skriften — toge till sin
specialitet omsorgen om vår svenska talande allmoges utveckling
till allt, som rätt, godt och ädelt är, då äro dessa sträfvanden
bestämda att ramla öfver ända ömkligen äfven förutan all yttre
in- och åverkan. Men min öfvertygelse går ännu ett steg längre.
Äfven om det vore möjligt, som det ändock icke är, att det
utsträckta arbetet för folkbildningen i vårt land. i stället för att
genom ädel täflan verka lifvande och stärkande åt hvartdera hållet,
skulle på en eller annan punkt af det tidigare odlade fältet
kännas förlamande, borde ej det helas båtnad gifvas till spillo åt
partiela fördelar eller olägenheter. Men, såsom redan blifvit
an-tydt: det ena kan påbegvnnas, utan att fortsättningen af det
andra redan påbegynta skulle till sin helhet eller ens någon
vä-sendtlig del äfventyras. De, som vore skickligast att offra sin
möda och förmåga åt den svenska talande allmogens bästa, kunde
i de allra tiestä fall föga påräknas för någon direkt medverkan
åt det motsatta — om man nödvändigt så vill benämna det —
hållet. I smått skulle härvid inträffa ungefär samma förhållande,
som i större skala röjer sig i annat afseende. I vårt land finnas
beklagligtvis personnager, som anse det åtminstone likgiltigt,
kanske till och med en smula skadligt, att Runeberg, Castrén,
Snellman med flera i skrift begagnat sig af det svenska språket. Men
jag tager mig friheten fråga desse välvise herrar och män på själ
och samvete, hvad vårt gemensamma fädernesland egentligen
skulle hafva vunnit derpå, om desse nämnde och äfven åtskillige
andra författare antingen icke skrifvit alls eller skrifvit finska
såsom mången annan klåpare? Om svar på den frågan anhålles
förbindligast; och vore man nyfiken att känna den egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
