Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görandes sinne genom att fästa lians nppmärksamliet derpå, har
godt och ljufligt det vore att lefva för en idé, är sådant dem
oiindeligen gerna förunnadt. Men skulle någon, som sjelf aldrig
lifnärt sig af en så mager spis, fordra, att mannen äfven bör lefva
endast af sin idé, vill detta uti ifrågavarande fall säga ingenting
mer och ingenting mindre, än att både mannen och hans idé äro
dömde till ond hråd död. En tidning eller tidskrift för Finlands
svenska talande allmoge kan vid dess första begynnelse omöjligen
föda ens ett får; och må himlen bevara oss ifrån sådana
förfäk-tare af hvilken idé som helst, men isynnerhet af den nu väckta 1
Lätt vore det ändock att åstadkomma planens realisation;
så lätt, att man knappt utan förfärau kan tänka på möjligheten
af en uteblifven verkställighet. Ty detta skulle bevisa, att sinne
för allmänt viil och ett fosterländskt tänkesätt äro äfven på
sådana ställen, der man hade oändligen större rätt att fordra
dylika egenskaper än hos den obildade allmogen, sällsyntare än
ananas och andra präktiga frukter, hvilka man i vårt klimat
kunde undvara, utan att nationens heder lede synnerligt afbräck.
Isynnerhet Finlands sydligare kuster prydas af icke få ståtliga
egendomar, hvilka det är en glädje att se, emedan de påminna
om en härlighet, som i rikare lottade länder gifver uttryck åt
en högre stigen välmåga och deraf härflytande civilisation.
Glädjen öfver den präktiga anblicken förminskas likväl ej så litet,
då man får höra påståenden derom, att de egentliga källorna för
den hopade förmögenheten varit uppblandade med ämnen, som
inverkat skadligt på den allmoges sedlighet, hvars mödors rygg
erbjudit rikedomen tillfälle att stiga upp på sin höga häst. Skulle
då ej rikedomen, hvars väg för i ljus till ljuset, lyckan,
bildningens ocb den förfinade njutningens sällhet, icke hafva några
ögonblick öfriga att tänka på deras välfärd, som i mörkret vandra,
samt några umbärliga fyrkar tillreds, med hvilka tillfälle kunde
beredas arbetaren att afhjelpa dess själs behof, äfven om denna
sjelf aldrig föranledts till besinnande deraf, att menniskan kan
hafva också andra behof än de materiela, dem det anstår henne
att tillfredsställa? En sak, aldrig:ännu utförd i verkligheten,
umbär, då den omsider skall sättas i gång, utom så många andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>