Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin upphofsmans hufvud nedkalla så digra avalancher, är ju ej
sil alldeles fritt från en viss portion djerfhet. Tusentals
förslag hafva i denua verld blifvit framlagda, hvilka, ehuru de
angått lika riksförderfliga syften, som att sprida hyfsning och
bildning bland ett försummadt slägte, ej ihågkommits med en
tusende del af de artigheter, med hvilka ttdet vågade projektet”
så frikostigt blifvit behedradt.
Det hade varit väl, i fall man behagat stanna vid dessa
mer eller mindre lyckade bemödanden att lemna eftertryckliga
bevis på rättmätigheten af (^projektets71 anspråk att gälla såsom
något äfventyrligt. I sådant fall skulle man ju inskränkt sig
inom ett område, som i detta land står öppet för alla polemiska
idrotter. Men man visade sig oförmögen att låta sig styras
ens af den obetydliga dosis hofsamhet, som erfordrades till att
hejdas vid de yttersta gränserna, af hvilka det allom upplåtna
polemiska gebietet till och med hos oss anses böra stängas.
En röst upphof sig, som djerfdes utropa projektet såsom
någonting vida mer än ttvågadt:1’ såsom förnärmande eganderiitten,
såsom ett ohemult dåd af en allt för ttpraktiskfl färdighet att
escamotera de stekta sparfvar, de der uppgåfvos vara mogna
att falla i gapet på någon eller några, hvilka just stodo i
be-råd att realisera det lofvande förslaget och nu kränktes i deras
jus primi occupantis. *)
aDet var dock nästan mera ån svar på talr’, såsom
det heter om korpral Brasks replik på Konows andraganden.
Skandalen af ett så öfverdådigt påstående hade den romantiske
pseudonymen Enzio och det historiska tWiborg" kunnat bespara
vår kulturhistoria, utan att de derför behöft anse sig alls sämre,
än de annars voro.
Ej ens den stöten, så nära den ock gick heder och ära
på lifvet, har haft makt att ur mig tills dato locka ett ord
till värn för dessa oumbärliga beståndsdelar af en menniska,
som åtnjuter lyckan att räknas såsom medlem af ett någorlunda
civiliseradt samhälle. Jag vågar likväl begagna detta tillfälle
*) Jemför n:o 42 af tidningen „Wiborg“ för år 1860.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
