Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han har haft stunder, tider, då hans betydelse varit mer än
vanligt stor, och den, som en gång intagit sin plats, fyllt sitt
mål på det vis som han, han kan ej förgätas mer, ändock han
sjunkit i grafven och ändock hvad, som sågs af honom, aldrig
mera skall ses med dödliga ögon.
Jag skall framhålla de två punkter, som jag anser vara
de vigtigaste i hans verksamhetskrets.
När han kom till högskolan på Auras strand, då hade
man på länge redan ej funnit anledning att fästa sig vid en
företeelse af den beskaffenhet, nämligen att någon kom dit från
andra sidan Kymmene elf. I ett århundrade hade dessa delar
af Finland, hvilka då kallades det gamla Finland, varit
lösryckta från det öfriga Finlands hjerta. Det var så gammalt,
att det icke på hundra år hade bidragit något väsendtligt med
sin intelligens till att rikta fäderneslandet. Ja, Finland var ej
mera deras fädernesland, hvilka bebodde de trakterna. De voro
blifna tyskar till en tredjedel, ryssar till en annan tredjedel
och finnar knappast till en fjerdedel. Så främmande hade de
blifvit, att det ej förorsakade mycken smärta, när den tid
inträffade, som förbjöd sönerna af det gamla Finland att söka
kunskapen vid Auras strand.
De tröstade sig med tysk vishet och med de nya vägar,
som deras mäktiga skyddsland öppnade åt dem till lycka och
heder både på fredens och stridernas banor, äfven om de
sistnämnde kastade dem handlöst i blodiga konflikter med forne,
knappt mera igenkände landsmän.
Då uppträdde Rein, och han gäldade den lyckan, som det
gamla Finland erfor att få höra till det land, som nu omsider
åter uppstod ett helt mer än någonsin, ett helt för en hel
framtid och som nu kunde skänka laga skydd och sin egen
fosterländska bildning åt desse, som så länge icke hade kunnat
medverka till dess utveckling.
Och vår bortgångne vän fattade den ställning, han borde
intaga, genast: han stälde hela sin verksamhet för sitt
återstående lif nppå den gamla grund, som hade varit gemensam
för Finland, innan man visste, att det fanns bitar deraf, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
