Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det tillfället — guvernörskan i *** utropa. Och Ni, som tror, att
Ni sä väl förstår Er på allting, vet kanske, att detta tina talesätt
betyder: man är ej tjär och högfärdig, då man icke kar någon
hals. Ty fier är väl fjär; col hals, skulle jag tro; och den, som
icke sjelf kan begripa, livad ique vill säga. förtjenar icke att
veta det.
Men så ofta Ni ock skrikit med full hals emot oss. så
begriper Ni väl ej, livad Helsingfors teater har att skaffa med
densamma. Det är likväl en ganska smal sak tor mig att derora
upp-lysa Er. Ni kommer väl ännu ihåg den snälla mamsell S—gs
syl-fidiska person, ehuru, hon ej hade tid att få lika mycken anledning
som jag att aldrig glömma Er? Nåväl, när bon en vacker qväll
satt i all sin oskuld mellan kulisserna på er afundsvärda teater,
så öppnade sig plötsligen invid hennes stol mellan tiljornas murkna
bräder ett svalg, tillräckligt att uppsluka den syndiga don Juan
med hela tyngden af hans skuld. Kanske var stället, der mamsell
S. råkade sittn, just punkten for er dråpliga teaters samvete. Då
detta redan förut hade så mycket på sig. var det väl ej alls
underligt, att det behöfdes så litet till, tor att det. skulle alldeles ruineras.
Men om nu till allt det öfriga, som tyngde derpå, ännu hade
kommit brottet af mamsell S—gs armar och ben och möjligen hennes
hals, hur hade det då sett ut derrned? Tro likväl ej, att stället,
hvarest denna eteriska varelse hade etablerat sin lilla thron, var
ert teater-tabernakels enda svaga sida. I detta hänseende är det
ganska mångsidigt.
Att det öfver allt kan vara nästan lika vådligt som det
grymmaste slagfält, visade det ej längesedan äfven derigenom, att en
tapper veteran, som hade iörlorat sitt ena ben i slaget vid
Boro-dino i Frankrike, höll på att totalt iörderfva sig, då hans träben,
som sedan urminnes tider ersatte detta, försjönk liksom i ett bottenlöst
moras under teatertrappan, längs hvilken gubben stretade fram.
Jag har ofta hört, att det var blott ett steg emellan Kapitolium och
Tarpejiska klippan, hvarest förderfvet lurade pä den nyss upphöjde.
Afståndet ifrån er lysande scens uppköjelse till dess djupaste
af-gniml utgör väl mindre än ett halft; och faran att taga ut det falska,
förrädiska halfva steget är oupphörligen för handen.
Jag råkade helt nyligen titta i en bok. skrifven af en ibland
edra lärde pedanter, der det bland mycket annat, som ej alls hörde
till saken, berättades, att man ansett såsom en scens högsta
ändamål att åstadkomma: „foriaran och medlidande-1. Om någon scen
i verlden komplett uppfyllt denna sin bestämmelse, så är det väl
just den, med hvilken Ni sammansvurit Er för att derifrån afskräcka
mig. Ni torde således fatta, hvartor jag är så ense med Er derom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
