Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opera.*) Baron Ehrensvärd, hvilken emottog uppdraget att
realisera Gustafs teaterplan, förklarar anledningen till detta vågade
beslut sålunda: c_Det var ett nytt spektakel, som hade ingen
fördom emot sig. Musik, ballett, dekorationer förnöja här
sinnena. Genom musiken vänjer man sig vid språkets bruk för
teatern. Dess hårdhet förmildras af musiken, och småningom
ingår man förlikning med sitt eget språk. Man invände
kostnaden och tillika omöjligheten71 etc. Här tillägger Geijer: **)
En stor opera „var sammanfattningen af alla teaterns medel,
som här skulle till en början dölja ofullkomligheten af det
förnämsta medlet: språket, som ännu för teatern hos oss var
oupp-odladt; tills det hann bildas till den grad, att det kunde lita
på sina egna krafter att ifrån skådebanan intaga, roa och röra.7’
Vore Finland så mycket herre i sitt eget hus, att de,
hvilka kunna komma i fråga, när det gäller att skrifva texten
till en opera, komponera musiken till en sådan, spela och åhöra
densamma, skulle förmå anse och behandla landets språk såsom
sitt egentliga modersmål, kunde ur den konungsliga vinken en
lärdom af oberäknelig vigt äfven för det finska språkets
uppkomst liemtas. Finland har den lyckan att ega en af de ytterst
få skalder, som i detta tidehvarf visat förmåga att skrifva en
verkligt poetisk operatext. Redan hans verser klinga såsom den
vackraste musik,***) och för den teatraliska ståt, som så
märke-ligen förhöjer effekten af tonernas immateriela glans, eger han
ett, särdeles hos nordbon sällspordt sinne. Vore det honom
gifvet att använda alla dessa gåfvor på författandet af en
libretto, hvars ämne blefve taget t. ex. från episoden om
Lemmin-käinen i Kalevala, ett af de tacksammaste, något lands poesi i
detta hänseende kan erbjuda: och han funne en Pacius för att
*) Baron G. J. Ehrensvärds ord, citerade i „de Gustavianska
Papperen11, utgifna af Geijer, D. 2, pag. 80.
**) Sagde arbete. D. 3. sen. afdeln., pag. 76.
***) Sådant är t. ex. forhållandet med flera bland de i
„Helsingfors Tidningar“ ej längesedan införda Svlvia-sångerna.
Någonting mera melodiskt har författaren ej lärt känna på något honom
bekant språk. (Förfis anm. år 1853.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
