Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till att så strängt som möjligt skilja de lätta agnarne från
kve-tet, det vill säga ur sedlighetens synpunkt. Men hvad
talangerna beträffar, gäller angående urvalet af dem ungefär
detsamma som om valet af bröd i öknen. Man hade trott sig böra
antaga lusten för ett åtminstone i begynnelsen så brödlöst yrke
såsom ett kännetecken på relativa anlag för detsamma, och i
följd deraf icke ofta vägrat dc sig anmälande att försöka sin
lycka, det vill säga sin förmåga i skolan. Men att icke på
långt när alla, som emottagits på försök, derstädes fått fast fot,
torde vara tillräckligt bevisadt derigenom, att åtminstone
hälften af de unga debytanterna en efter annan redan strukit
på foten.
Allt dot der känner teaterskolans förgörare ungefär lika
väl som jag; men för bonom hafva fakta angående teaterskolan
ingen annan betydelse än den att tjena som underlag för hans
sjudundrande experimenter. Ej ens den omständigheten, att en
så teatererfaren lärare som herr W. Åhman svårligen skulle
hafva nedlåtit sig att emot skäligen drygt honorarium i åratal
handhafva ledningen af elever, bland kvilka adet finnes ingen
enda. som höjt sig ens till en medelmåttig dilettanti, hindrar
honom att söka konfundera allmänheten med sina i zig-zag
slungade blixtar. Det har dock i detta fall gått med honom
som med en allt för ifrig fyrverkare, hvilken råkar bränna sig
sjelf, medan han är som bäst i farten att slå eldig dunst i sin
publiks ögon. Någonting så sammanhangslöst och sig sjelf
motsägande som vår dundrares diatrib har näppeligen blifvit
ned-skrifvet på detta nya års två första månader, åtminstone af
fingrar, kvilka redan i ljol varit i tillfälle att öfva sig i den
ädla skrifkonsten.
Sedan långlig tid har det för ifrågavarande kritiker varit
en med förkärlek idkad specialitet att öfvermodigt frånsäga
andra all literiir och artistisk framtid: och den, som vågat skrifva
detta, har sina speciela skäl till belåtenhet derated, att
kritikerns profetiska skarpsinnighet icke fullt motsvarat käckheten,
med hvilken hans spådomar blifvit uttalade. Och likväl måste
jag med djup smärta erkänna, att en för teaterskolan vådligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
