Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara tillåtet äfven för tredje man att taga i närmare
skärskådande ttden svaga sidan1-’ af sjelfva kritiken.
Den fridstörande qvällen gåfvos ej mindre än tre stycken:
två af dem lågo ej så litet under medelmåttans nivå; det tredje
höjde sig betydligt deröfver. Det första var ett af dessa
dussiu-fabrikater, af kvilka Scribe, medan kan ännu befann sig i full
vigör och arbetade i dramatisk konst ock francs, kunde när
som helst fabricera åtminstone ett hälft dussin inom femton
dagar. Derefter kommo „De oskiljaktiga-’, af Heiberg, ett stycke
hvilket, eburu det ingalunda gör anspråk på att tillhöra den
högsta eller ens en högre genre, likväl, sådant det är, spritter
af rolighet och friskt lif, och ur hvars botten småler denna
danska godmodighet, hvilken qvarlemnar äfven i finska sinnen
ett helt annat intryck än utbrotten af vår inhemska vresighet,
hvartUl vi stundom stimulera oss för att icke visa, huru
beskedliga vi dock i grunden äro. Detta behagliga intryck var likväl
ej starkt nog att förekomma ovädret emot den arma ¡¿svaga
si-danr, som sparats såsom (.socker på botten1– af spektaklets
ym-nighetshom.
Denna „svaga sida11 har förökat de många dylika, med
kvilka norden redan förut laborerade, hit buren af de
tappraste armar, verlden för det närvarande består sig. Stycket
gafs nämligen af en svärm för den sceniska konsten svärmande
afrikanska fransoser, som bland annat i Stockholm uppställde
sig såsom mönster på scenen, väckande der Mig tjusning och
efterhärmningslust. På dessa tappra gossars humanisering måste
ett stycke af aden svaga sidans” beskaffenhet verka särdeles
välgörande. För att gifva en vink härom, tillåter jag mig
omnämna en liten erfarenhet i ämnet, vunnen en gång under en
långtrådig färd på Lanquedoc-kanalen. Jag hade nämligen den
lyckan att vinna en fransk soldats synnerliga förtroende, hvilken
just nu återvändande till sitt fädernesland hade bland annat
varit med i Afrika vid anställandet af en autodafé i en grotta,
som på sin tid gjorde det oerhördaste uppseende i hela den
civiliserade verlden. Och resultatet af sina afrikanska studier
uti humaniora sammanfattade han i följande förtroliga medde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
