Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serligen långt begripligare orsaker till sitt inbitna hat, leder sin
herre och konung till allt ondt på ett sätt, som låter denne
viljelöst nedhalka från höjden af vår medkänsla till djupet af
vår medömkan, för att icke säga förakt. Författaren hade
likväl af Börjesons sätt att framställa förhållandet mellan Erik
XIV och Göran Pehrson kunnat inhemta, huruledes det icke är
omöjligt att tänka sig en ingalunda jernfast, af lidelser
beherr-skad despotkaraktär af alla krafter spjernande emot en ondsint,
men ganska stålsatt viljas öfvertag. Om herr Tuokko menade,
att han skulle bortflytta obehaget öfver Sauls onda dåd på den,
som illvilligt ingifvit eller underblåst dessa, så misstog han sig
högeligen. Tvärtom har han på skuldebördan af de elaka
hand-lingarne hopat den af en, hjelten och herrskaren alldeles
ovärdig svagsinthet. Och det deltagande för Doeg sjelf, som
uppväcktes i början, då man ser honom med sturskaste mod trotsa
sina många illviljare, försvagas efterhand allt mer och mer och
återuppväckes ingalunda genom den nästan komiska katastrof,
hvarmed han raidt i en besvärjelsescen får lof att nmgälda både
sina egna och sin herres synder.
Att hjelten i tragedin visar sig i detalj — om jag så får
uttrycka mig — såsom en osjelfständig stackare, gör det för
honom redan mer än vådligt att hålla sig uppe på den tragiska
koturnen. Långt värre är ändock, att intet allmänt giltigt, fast
mål för hans viljas sträfvanden gifver åt hela hans’ väsende, så
ombytligt det än för öfrigt må vara, ,,en kärna af enhet“, för
att åter begagna ett redan förr, i ofvannämnda skrift af mig
brukadt uttryck. Med ett ord, Tuokko har ansett umbärligt
för sin Saul, hvad den estetiska vetenskapen kallar i)atho$, och
som ingen tragisk lijelte, den obeslutsammaste bland dem alla,
Hamlet, ej ens undantagen, kan undvara, så redobogen att
uppoffra allt annat han än må framställas vara.
Huru denna uppgift, hvad Saul beträffar, kunde på ett sätt
lösas, visade J. G. Fischer ungefär vid samma tid, då
Törne-roos begynte utkasta planen till sin tragedi. Ar 1862 utkom
nämligen i Stuttgart „Saul, ein Drama“, af besagde poet, hvari
hufvudsakligen i enlighet med Volneys skeptiska uppfattning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
