Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men afven i ett annat inre djup låter denna framställning
åskådarens älskande blick tränga: det är i djupet af konstnärens
egen själ. Huru älskligt uppenbarar sig ej äfven på denna
tafla samma artistiskt humana sträfvande att frambesvärja lifvet
och betydelsen också i det skenbart obetydligaste, samma
konst-närs-kärlekens hängifvenhet åt de föremål, den vill tillegna sig
och åt hvilka den inviger ej blott utöfningcn af sin talang, men
hela sitt väsende, som gemensamt tillhöra herr Ferdinand von
Wright och hans bröder! Den Kellgrenska lyrans: omnis in
lioc mm, tycker man sig läsa i livart enda af deras penseldrag.
Om denna förnämhet, som leker en bagatelle med mängden
bland föremålen för dess egna framställningar, hafva dessa
bröder ingen aning. De älska äfven de ringaste bland dessa,
såsom en flärdlös moder också sitt svagaste, med lyten behäftade
barn. De måla med färger, såsom Runeberg målar med ord:
han, för hvilkeu adeln i djupet af den aktade tiggaren Arons
själ och i den så föga snillrike Sven Dufvas har lika hög
betydelse som i den storartade kung Fjalar, den genialiske von
Döbeln. — Vi vilja ej orda bär om. huru mästerligt
perspektivets alla hjelpmedel, dagrarnes och skuggornas skiftning och
brytningar mot hvarandra blifvit begagnade vid frambringande af
detta konstverk; och lika litet om dess trohet och sanning
ända in i de allra minsta detaljer. Att medels ord göra allt
detta åskådligt för den, hvars öga ej fått dröja sjelf vid
taflan, vore omöjligt; och öfverflödigt vore det, sedan den
en gång blifvit sedd. Dessa dess egenskaper falla ej i
ögonen: de springa deri och genom dem i minnet för att aldrig
mer ryckas derur. Ännu mindre begär man af oss, att vi skola
söka yfvas med framläggande af möjliga fel och brister, dem vi
kunnat lyckas uppjaga midt ibland de många förträfliga
partierna af detta den gryende talangens första lärospån, i en för
densamma ny riktning. Mindre än någonsin kunna vi vid detta
tillfälle förglömma vårt gamla, från Thorild lånade valspråk, att
ingen verkligen och sann artistisk skapelse göres för sina fels,
utan för sin merits skull. Och när skulle väl tadlet känna sin
udd brista, om ej då, när föremålet för detta vore en begynna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
