Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är samvetsförebråelse öfver min oförlåtligaste literära
nnderlåtenhetssynd, då jag erinras om att hafva underlåtit att
bearbeta ett ämne, som redan tidigt af mig med varmt intresse
omfattades, och till hvars behandling det rikaste material stod
till mitt förfogande. Men på andra sidan har jag blifvit stärkt
i min pessimistiskt optimistiska tro på individens umbärlighet.
Skall en sak ske, nog blir den utförd af två, om också icke af
den, som trott sig dertill företrädesvis kallad
Det var ett enstaka minne, nyligen tillfälligtvis upplifvadt,
som föranledt mig att med dessa rader vidröra ämnen, med hvilka
jag kunnat och bordt fylla volymer. I den i November-häftet
för 1877 af Finsk Tidskrift begynta uppsatsen om aGöran
Magnus Sprengtporten,) (af K. K. Tigerstedt) omnämnes nämligen,
ehnru tveksamt, ett af de många ord, dem jag från den
akademiska katedern, in futurum oblivionem, fordom framkastat.
Det var ett yttrande af Sprengtporten om ett af sina
ungdoms-förhållanden. Det gifves intet historiskt faktum, om hvars
sannfärdighet jag vore mera öfvertygad än att Sprengtporten
verkligen så utlåtit sig, som jag citerat. Men likväl
tillägger jag sjelfva saken en ganska ringa bevisande kraft i den
syftning, han trodde sig kunna gifva deråt, i synnerhet i den
situation och sinnesstämning, hvari Finlands fallne president —
in spe sig då befann.
Förhållandet var detta. Någon tid efter Borgå landtdag
— eller riksdag såsom Sprengtporten helst ville kalla denna
politiska tilldragelse — befann sig samme man, som omsider varit
lyftad till en politisk ställning, hvilken något så när motsvarade
den, han hade drömt om såsom sin lefnads högsta bestämmelse,
i en vaken verklighet, der nu mera få illussioner trängdes om
plats. Jag känner ingen personlighet i vårt lands historia, hvars
läge varit så förkrossande tragiskt som Sprengtportens, då han
efter sitt fall låg sjuk i Tavastehus, misströstande om sin egen
framtid och sannolikt räddande föga hopp om sitt patriotiska
storverks.
Bland de undransvärda drag, med hvilka Shakespeare
tecknat sin Hamlets nordiska skaplynne, är det ej minst märkeligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>