Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eftertanken af en man, som mer än mången annan pröfvat lif.
vets prosa och af den blifvit pröfvad.
Hade af de nya akademiska statuterna blott en ny
profession blifvit organiserad, skulle det sannolikt väcka mindre
larm i lägret, ifall densamma besattes, såsom fallet var, då
Ar-gelander, Grot och andra utnämndes, utan föregående
formalitet. Men då universitetets ordinarie lärarepersonal kommer
att ökas med åtskilliga nya professorer, kan det svårligen slå
felt, att ej mycket skrik skulle uppstå, ifall endast en ibland
desse genast blefve utnämnd. Man skulle då ropa ve öfver den
utvalde, som utestängt alla möjliga och dessutom alla omöjliga
kompetitorer: och det finnes ingen så klen magister, åt hvilken
man ej i sådant fall med nöje gåfve företräde framför den
utnämnde professorn. Öfver ett dylikt blindt alarm kan man
visserligen ganska lätt sätta sig, då man bjudit till att uppfylla
allan rättfärdighet. Men blott i detta fall vet åtminstone jag
med mig sjelf, att jag lugnt kunde göra mina öron döfva för det
ignobla skriket. Förenar sig deremot en enda semiton ur ett
ondt samvete i denna kör af kakofonier, åstadkomma de
genomträngande rösterna en helt annan, föga behaglig impression.
Jag anhåller derför ödmjukast, att eders excellens måtte
låta saken gå sin gilla, sedvanliga gång. Förmår jag icke
åstadkomma några tryckta blad, kvilka — quand même —
kunna genomgå äfven en mindre vänlig akademisk pröfning, ifall
någon sådan vore att befara, *) borde jag sjelf lika väl som
hvarje annan finna, att jag ej förtjenar bekläda en befattning,
hvilken så väsendtligen kunde bidraga till höjandet af den humana
*) Den presumptive opponenten ex officio ansåg väl sig sjelf
framför alla andra vuxen den ifrågavarande professionen. Men i
det officiels utlåtAndet af några få rader, han sedermera afgaf
angående min disputation om : ,.Erik XIV såsom dramatisk karakter“,
visade han likväl den grannlagenheten att ej improbera mitt arbete.
Men, mer än den tiden var fallet, baxnar jag nu öfver min
dumdristighet att i oträngdt mål utsätta mig för repuls i så vådlig skrifning.
(Förfis anm. år 1868).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
