Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ofvanantydda skrifvelse lyder som följer:
„Eders excellens har mången gång behagat skänka mig
sin uppmärksamhet, då jag tagit mig friheten att mana godt för
någon person, den jag trott förtjena herr grefvens uppmuntran
och bistånd. Nu vågar jag hoppas, att eders excellens skall
tillåta mig förorda en god sak — huru förlorad den sannolikt
än är.
Enligt hvad jag af universitetets herr rektor äfvensom
från andra håll erfarit, sväfvar en inrättning, hvilken jag enligt
min fulla öfvertygelse anser vara ej blott oskadlig, utan i hög
grad gagnelig, ja oumbärlig, i fara att gå sin upplösning till
möte. Det är den akademiska läseföreningen. Jag kan desto
mindre synas partisk, då jag om densamma säger allt det goda,
hvaraf jag tror den förtjent, som jag ej haft den ringaste del i
dess plan och inrättning, emedau jag befann mig på några
hundra mils afstånd från Helsingfors, då den kom i gång, och
jag ej visste deraf, innan den redan hade trädt i verksamhet.
Sedermera har jag dock varit i tillfälle att derom taga närmare
kännedom och kan i följd af den erfarenhet, jag vunnit, på själ
och samvete intyga, att dess fortfarande bestånd ej bör i något
enda hänseende väcka den ringaste farhåga, utan tvärtom synas
önskeligt för alla, hvilka nitälska för universitetets sanna
båtnad och bästa.
Redan för längre tid sedan — vid ett tillfälle, då
universitetets herr vice kansler behagade yttra sina betänkligheter
angående läseföreningen — tog jag mig friheten uppmana honom
att när som helst behedra föreningens lokal med sitt besök för
att sålunda personligen förvissas om, hurn fredligt och oförar-
geligt i hvarje hänseande der tillgick, samt dymedels vinna en
öfvertygelse, som kunde meddelas alla dem, af hvilka
föreningens existens beror. General Nordenstam mötte likväl denna
uppmaning med försäkran, att han ansåg grannlagenheten
förbjuda honom att anställa en inspektion af delta slag. Men
huru högt jag än förstår respektera dessa motiver, kan jag ej
annat än beklaga, att herr generalen derigenom förhindrats att
taga närmare och på verkliga förhållanden grundad kännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
