Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
budets eviga lag. Det är bekant, att det var vid den största
te-tillställning, hvartill tvänne verldar någonsin blifvit inbjudna*
som förbittringen öfvergick till uttryck, mot hvilka de dittills
begagnade ord och visor förlorade all deras energiska betydelse.
Ty först sedan omätliga massor af nämnda krydda, med
brinnande ifver blifvit kastade i det brusande hafssvnlget, tecknade
de amerikanska afkomlingarne sina emancipations-dokumenter
från fadersväldet föga varligt på engelsmännernes icke fullt
fa-derligt sinnade bröst.
Det var gemensamt bat mot desse, hvilket först ref ned
skiljemuren, som rest sig dittills emellan fransmännen och
ame-rikanarene. Gemensamma sympatier, strömmande från olika håll
för ögonblicket mot samma mål, kastade ut vänskapsband, i hvilka
amerikanarne fattade tag, så länge de trodde sig behöfva
ledband, hvarvid de kunde hålla sig uppe, tills de voro starka
nog att gå sin baua på egen haud. Ty såsom det egnar och
anstår förståndige köpmän i dessa nejder af verlden, voro de
icke enfaldige nog att honorera skulder, som egde inga andra
anspråk än hederns. För en enda länk i detta nog vanskliga
vänskapsband gjordes enhälligt undantag. Detta skedde till
förmån för den man, hvilken tvänne verldar skiftesvis jublande
helsat såsom befriare; men som vid andra tillfällen åter blifvit
begabbad och begrinad under olika benämningar liksom under
olika förevändningar. Till amerikanarenes ära måste dock
med-gifvas, att de uti sitt förhållande till fången i Olmiltz,
revolutionernas storceremoni-mästare, frihetens Don Quixote, Cromwell
— Lafayette, eller under hvad titel, man helst ville igenkänna
honom, varit ornbbeligen konseqvente. Samma folk, hvilket
aldrig skytt att trampa de från sina fäders grafvar bortkastade
indianernes gudar under fötterna, har städse dyrkat Lafayette
åtminstone såsom en halfgud. En hel menniskoålder hade redan
förgått sedan den tid, då han med svärdet lika nitiskt som med
ordet kämpat för den nya verldens unga sak, då han lika
mycket haft sina egodelar som sitt blod osparade för dess
sjelfstän-dighet. Då erinrade sig amerikanarene ännu, att samme
Lafayette, som pj lyckades mera bereda sig plats bland sitt eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
