Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken då för första gången betecknades med det målande
namnet — insurrection. Än mera! Franklin förmådde den
för-siktige ministern Vergennes, hvilken städse för hvarje ja, han
uttalade, hade nej i bakhåll, att förleda det på transmarinska
besittningar icke alldeles utblottade Frankrike att åtminstone
medelbarligen gripa till vapen emot sig sjelft, då det höjde
dessa till försvar för Englands trotsiga kolonister. Om
någonting tycktes strida mot Frankrikes intressen, var det en
sådan strid.
Men det franska folket hade likväl äfven andra intressen
än de antydda att förfäkta; och de ryckte åt sig all makt för
ögonblicket. Det var hatet mot England, som hunnit under ett
balft årtusendes strider växa till jätte. Det behöfdes en ocean
af blod för att dränka denne på oräkneliga slagfält grånade
veteran. Frankrike hade hämndens oeftergifliga intressen att vårda
varmt. Nederlagen under sjuåriga kriget, blödande som ur
friska sår i hvarje fransmans hjerta, ropade efter segrar eller
åtminstone efter sådana nederlag, hvilkas arfvingar icke voro
vanära och skam. Det uppväxande slägtet af Frankrikes filosofer
utaf alla åldrar och kön — ty till den kategorin hörde
verke-ligen ej blott män, utan äfven qvinnor och barn — längtade
efter fritt spelrum för verkliggörande af sina teorier. Och i
det omäteliga Amerika hade de i mer än en mening en ny verld
framför sig. Till allt detta kom något, som visserligen ej var
det oviktigaste af allt. De fransyska damerna trånade med skäl
efter det endast allt för länge saknade tillfället att med sitt
uppmuntrande bifall belöna de ännu outförda bedrifterna. — Ej
under således, att det amerikansk-fransyska kriget blef nästan
mer nationelt i Frankrike, än det var det i sjelfva Amerika.
Åtminstone hade ingen fejd nti förstnämnda land sedan flera
sekel tillbaka flätat till den grad tillsamman alla sinnen som
denna. Fransmännerne härutinnan alltid sig lika glömde såväl
sitt himmelskriande finansiella som allt annat betryck,
öfverrö-stadt af jublet öfver segerbuden, jagande hvarandra. Och ehuru
det ej gick så lätt, som man i början föreställt sig, att störta
den engelska leoparden i bafvets djup, äfven då snart sagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
