Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het, som alla loyala toskanskor äro, ej heller visade sig
otacksam mot den ära, som skedde hennes ringa hus, spordes nu,
då den afdankade fursten, nålens volens, låg för ankar på
Yirgilio.
För att förklara den för finska läsare oförklarliga
omständigheten, att dessa främlingar vid ett bröllop kunde spela icke
allenast herrar, utan äfven fingo betala fiolerna, vill jag tillägga
följande, grundadt på min egen erfarenhet i ämnet. Uti
ofvan-beskrifna tillställningar hade jag ej deltagit, men då jag följande
morgon gick förbi bröllopshuset inbjöds äfven jag att stiga in;
och det- skedde. Meningen var dock ingalunda, att jag skulle
emottaga någon välfögnad, utan tvärtom var det gästen, som
skulle på sin bekostnad traktera husets fränder och kunder.
Dermed gick så till: brudens syster, en liten flicka af omkring
12 åi’, dresserades af sina längre försigkomna anförvandter att
bedja mig bestå åt hela laget först vin och sedan annan
förtäring, som specificerades till namn och beskaffenhet. Då jag för
kuriositetens skull icke kunde underlåta att sålunda bidraga till
det aktninasvärda värdsfolkets och dess gästers vältrefnad, läto
vi oss samtliga det erbjudna väl smaka. När allt var lyckligen
undangjordt, uppgjordes räkningen, jemförelsevis drygt nog,
ungefär som hade vi tagit till bästa på ett värdshus. De, som
baft godheten bjuda mig på kalaset, skördade sålunda dubbel vinst.
Min vinning bestod deremot endast i ett nog eget tillskott af
kännedom om lefnadssättet i San Stefanos bygder, en temmeligen
god frukost och ett utmärkt hyggligt och humant bemötande. Med
en så ringa ting hade deremot il principe icke låtit sig nöja.
Han hade icke aktat för rof, att af bruden, hvars lefnads
högsta högtidsdag han förhärligat med sin närvaro, begära ett ömt
— rendez-vous. Sannolikt var det vördnaden för hans furstliga
dygder, som gjorde det för henne omöjligt att gifva honom ett
nekande svar. Rent materiela hinder — om moraliska kunde
det herrskapet emellan ingen fråga bli — motsatte sig likväl
hans furstliga lycka sjelfva bröllopsqvällen. Den utlofvade
herde-stunden uppsköts derför till följande qväll kl. 7, samma fatala
stnnd, då enligt den virgilianska kaptenens ojäfaktiga herrebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
