Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gingo på stridsfältet sina sista Öden till mötes eller dvaldes
i sjukhusen samt i allmänhet icke ansågo sig berättigade att
hörsamma den från Finlands eröfrare utgångna kallelsen, som
förde landets ständer då tillsamman. Sålunda liände det, att
arméns väl och ve under landtdagen i Borgå voro lemnade i
händerna på personer, som sjelfva aldrig fört svärdet eller,
äf-ven om detta någonsin varit fallet, likväl längesedan hade
kallnat för den anda, hvilken kommer krigaren att i sitt yrke se
menniskolifvets ädlaste bestämmelse.
Finland hade dessutom redan så länge gått i krigets stränga
skola, att man trodde sig här tillräcklig grundligen veta, livad
kriget ville säga. Tanken på en, möjligen i framtiden
förestående strid föreföll nu dessutom mera motbjudande än
någonsin förr: ty 1809 års män kunde icke föreställa sig en sådan
annorlunda än såsom ett brödrakrig ; ett krig, hvari tvänue folk,
som i sekel kämpande sida vid sida sammangjutit sitt tappra
blod eller gemensamt åt sig stiftat lagar och uppstämt samma
psalmer, komme att med fiendligt mod pröfva på hvarandra, huru
mycket kallt jern hvardera af dem förmådde tåla ännu. Sjelfve
Cobden och lians melankoliske vänner alla skulle således ej kunna
betrakta kriget från en mera bekymmersam ståndpunkt än deras
föregångare i Borgå på den tiden. Och såsom höjden af
politisk omtänksamhet ansågo dessa sin händighet att, så fort och
för så lång tid som möjligt, kasta ifrån sig värn och vapen.
Tvärtemot allt, hvad såväl hos oss som hos andra manliga folk
dittills varit öfligt, sökte man sin säkerhet i att göra sig
vapenlös ; liksom ett af stormen piskadt fartyg söker sin räddning
genom att främst af allt kasta öfver bord alla sina kanoner.
Dessa fromme bevekelsegrnnder voro likväl ingalunda de
enda, som bestämde Finlands ständer att, så vidt på dem
berodde, gifva dpn sista smörjelsen åt den bortdöende indelta
armén. Den statsekonomiska synpunkten både var och uppgafs
vara hufvudmotivet till de anti-militäriska hemställningar, man
ansåg sig förpliktad att i underdånighet göra.
Krigsväsendet hade under hela den tid, Finland varit med
Sverige fören adt, uppslukat vida mer än broderlotten af vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
