Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars poetiska arbeten med lifliga sympatier helsades af den
bildade allmänheten i Finland med Runeberg i spetsen. — -Se anm.
till sid. 165 och 176.
Sid. 198 jDen Almqvistska katastrofen : ett tidens tecken. Denna artikelserie
påbörjades i »Morgonbladet for år 1851. De tre första
uppsatserna ingingo i inris 53, 54 och 55. På manuskriptet till fjerde
artikeln läses: »Kan af Censor ej tillåtas till införande, men
frågan hänskjutes till censurkomiténs pröfning och afgörande om
sådant åslundas». Huru härmed tillgick, är utgifvaren obekant,
dock afbröts publikationen. I texten har enligt original
manuskriptet meddelats såväl fjerde artikeln som det fragment af den
femte, som tinnes i behåll. — Då Cygnaeus under åren närmast före
Februarirevolutionen långa tider uppehöll sig i Paris, är denna
uppsats, en samtida krönika öfver vissa mörka tilldragelser i verldsstaden,
ej utan sitt intresse, om ock den afsedda tillämpningen pä »den
Alm-cjvistska katastrofen» ej hann lili utförd. Skildringen bildar
dessutom ett slags motstycke till den »Skuggsida ur drottning Marie
Antoinettes öde», som läses på sidan 497 i detta band.
Sid. 199. — — en symhol af den ljusets segerfest o. s. v. Promotionsfest
vid universitetet i Upsala.
Sid. 202. Det torde vara lättare att ófver kretinen folian Adamssons
bloddränkta idrotter o. s. v. 1 fråga varande man, hemma från
Wesi-vehmari by i Hollola, begick den 6 Oktober 1S49 tio ohyggliga
mord, som gjorde hans namn sorgligt kändt öfver hela Finland.
Sid. 212. „StorvalherresP uti Sieyès konstitutionsprojekt. Emanuel Jos.
Sieyès framstående publicist och statsman under franska
revolutionen, född 174S, död 1S36.
Sid. 215. — män, sâdane som en Teste, en Cubières, en Praslin och
sd »uhigen ansian o. s. v. Del är kanske här pä sin plats att
lemna några korta biografiska data om några af de personer,
hvilka i texten beröras. Grefve Théobald de Choiseul, hertig af
Praslin, född 1S05, förmälde sig tjugu år gammal med en dotter
till marskalken, grefve Sebastiani (född 1772 -J- 1851). Hon
tillförde hertigen en betydande förmögenhet samt födde åt honom
nio bam, tre söner och sex döttrar. Den 18 Aug. 1847 blef hon
funnen mördad i sin vaning i Faubourg S:t Honoré i Paris.
Misstanken för brottet föll på hennes make, som derför den 21 Aug.
fördes till Luxembourg, der han i följd af intaget gift den 24
Aug. afled. Plertigens brottslighet stod utom allt tvifvel. —
Jacques Laffitte, fransk statsman och chef för bankfirman Laftitte
et C:ie, medlem af representanternas kammare under de hundra
dagame. Han var född 1767. — Michel Ney, hertig af
Elchin-gen, marskalk och pär af Frankrike, född 1769, skjuten 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>