Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dignande mot dessa dalar.
Som du förr förmätet skydde.
Och när sent du åter qvicknar
Vid och ser förvånad kring dig,
Skall ur intet vålkändt anlet
Blicka fram ett vänligt öga,
Som dig, främling på den vida
Jorden, ville ett välkommen
Hviska, och den röst, som lockat
Dig hit ner, den har förklingat,
Utan att föraktligt trycka
Ens ett spår, som du väl gerna
Skulle kyssa. Sådant öde
Väntar snart, du sångardåre,
Så dig sjelf som dina qväden.
Det är domen, den du icke
Mäktar undfly. — Synd det voro
Dock om dig, jag ville gerna
Tro det bästa, tro, att dårskap,
Icke stolthet, är det brottet,
Som dig fäller, och ett sådant
Ej förtjenar hårda straffet,
Hvaraf säkert du skall drabbas.
Jag vill vara mild emot dig,
Jag vill x-äddning åt dig bringa,
Medan den i stundens sköte.
Ännu gömmes. Se! en kula,
Fången länge i min bössa,
Vildt af blodig längtan glöder
Att få ila ut i fria
Luften och sig kunna svalka
Uti något isadt hjerta.
Dertill kan väl ditt ock vara
Lika godt som något annat.
Godt! nu har du åter svingat
Dig så högt, som du kan nånsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
