Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nattens Stjerna.
Hvi så stum syns verlden, när du stiger
På din molnthron opp att stolt der spana,
Om bon drager än sin anda varm?
Lifs ti ds fången inför bojan tiger:
Så hon ock för dig, som ej kan ana
Qvalets vaggsång, söfdt vid hennes barm.
Du af smärtan eger intet minne,
Skakas ej af hoppet, som kan svika,
Fruktar ej, att kärlek kan bedra.
Hvad vet du om känslor, som derinne,
I ett bröst i kamp, sig blott förlika
Om att evigt samma valplats ha?
Sågs väl du, så länge verlden hvälfde
Tidens hjul. dig till en annan närma
För att dricka vid dess hjerta tröst?
Visste du att söka, när du skälfde,
Skrämd af köld i öde rymden, värma,
Lif och lugn invid ett troget bröst?
Iskallt du ju sätter all din ära
I att sjelf dig vara nog; din lycka
Är det — men din nesa äfvenväl.
Ej jag vill din dystra vishet lära
Att den milda trängtan undertrycka,
Som mig drar till en beslägtad själ.
Huru ofta jag än vardt besviken,
Kan jag dock ej ångra, att jag trodde.
I en himmel, mera varm än Du,
Lefver tron. — Hon bygger himmelriken
Med sin broder hoppet. Aldrig bodde,
Kärlekslösa, du i dem ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
