Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moderslijertat brister. Vitl din fot
Jordens yta, svallande i vågor,
Renina kunde, ock Gibellos hot
Verkliggöras uti eld och lågor.
Ringa vore farorna mot den,
Som så tidigt hotar dig, du arma:
Då i andra nejder kunde än
Sig en fristad öfver dig förbanna.
Verldens rymd är likväl alltför trång,
För att tvänne modershjertan gömma
At dig, och din vandring ej så lång,
Att dess trötthet komme dig att glömma ;
Glömma, hvad du re’n förlorat har,
Innan dess omätlighet du anat,
Glömma, att ett. ljud ej finnes qvar
Af ilen röst, som skulle ömt dig manat.
O! den tystnat, innan gladt ännu
Du hann modersnamnet stamma lära,
Och det ljufvaste skall ensam du
Aldrig känna fröjd till hjertat bära.
Lärkan pä grafven.
Utaf mullens dofva treslag följda
Sorgens tysta tår på kistan faller.
Denna bergar skatten af ett lijerta,
En gång rent som guld. Men hårda tider
Hotade dess skönhet, och den gömmes
Undan härjarn uti jordens sköte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
