Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarvid lian fäster sig med eget blod,
För att en lumpen råbock hinna opp.
Här gäller det ett kostligare pris:
Den oväns hjerta, som mig vill förderfva.
Man hör frän fjerran en glädtig musik, som närmar sig.)
Mitt hela lif igenom jag min båge
Har brukat, öfvat mig i skyttars konst,
Och ofta har jag skjutit uti pricken,
Och månget herrligt pris jag ren har hemfört
Frän skjutningar vid glädjefester. - Men
I dag mitt mästerskott jag gör; det bästa
I fjällens vida omkrets skall jag vinna.
(Ett bröllopståg har emellertid passerat stället, dit en fattig bond-
qvinna Armgard jemte barn infunnit sig för att få tala med
Gessler. Då dennes ankomst förkunnas, lemnar Tell
scenen.)
Gessler och Rudolph der Harras till häst.
Gessler.
Säg, hvad ni vill, jag tjenar kejsaren
Och måste söka att behaga honom.
Han ej mig sändt till detta land att smickra
Och ömt behandla folket. Lydnad är
Det, som han väntar. — Frågan är, om bonden
Skall bli i landet herre, eller kejsarn.
Armgard.
Xu stunden kommit! Nu jag framför det!
Gessler.
Jag icke uppsatt hatten uti Altorf
Blott som ett skämt, ej för att pröfva hjertat
Hos folket. Jag det känner längesedan.
Jag uppsatt den, på det de måga lära
Sin nacke böja, som så styf de bära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
