Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvaraf hon spinner lifvets trådar åt
Nationerna. Men om jag skadat Dig,
Har ur min själ så mången perla jag
Dock hemtat opp till prydnad kring din tinning,
Som ej fördunklas kan, så länge tiden
Ej lyckt de ögon, i dess panna stråla.
Till Dig jag längtar hem tillbaka. Famnad
Af Dig, skall hvarje kraft, som irrat fredlös
Utur min bann, jag binda till en krans,
Hvaraf din ära blir odödligt krönt.“
Kannibal.
Jag forskningsfacklan tog med tveksam hand
Och gick att söka upp de stora döda,
Som fram ur grafven stå i häfdens land
I evig herrlighet: — ty till dess strand
Allena Lethes vågor härjande ej döda.
Och då jag der mitt öga lyfte opp,
Det bländadt snart tillbaka föll för ljuset
Från en gestalt, som, ej af årens lopp
Och stormens böjd, skred högre än det hopp,
Som upprätt står, der allt ren sjunkit djupt i gruset.
Han fåfängt segrar. Mera makt han gaf
Blott åt det folk, han sträfvat att förgöra.
Sitt eget ser han lutadt mot dess graf,
Tillbaka kastadt våldsamt från de haf,
Som vant sig att dess flagg till guld och ära föra.
Men se! förgäfves ej likväl det var,
Som han så länge kämpat, vunnit, lidit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
