Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur livilka ljuset droppar.
Likt härdens gnistor öfver hyddans ro.
Dock hafvets våg hon blifve:
Dess djup må hennes mäta,
Dess friska lif i henne bruse ock;
Och ej hon sig förskrifve
Åt grund, som kraften fräta
Till skum — fast glittrets glans der skimrar dock.
Den vågen är ett hjerta,
Som från sitt hem sig ryckte:
Det bar sin kärlek med sig öfverallt,
Fast deri fröjd och smärta
Ha vexlat, fast det tyckte
Sig stundom som sitt kulna hem så kallt.
Jag dessa bilder fångat,
Som på dess yta flutit,
Af stunden burna och som flytt med hast.
Ack! ej den doft, som ångat,
Ej strålen, som sig gjutit
Kring bilderna, jag mäktat binda fast.
Som midnattssolens öga,
Så vänligt du dock blicke,
Mitt fosterland, på dem!
Fast kalla vintrar snöga
På dig, du varmt dock skicke
En helsning till din son. som längtar hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
