Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då uppå lagens balkar rätt blir bygdt;
Då själens eller kroppens brutna helsa
Upprättas åter till sin ungdoms styrka.
Men fins ett rum, framom allt annat heligt,
Gifs det on gudstjeust, helig mer än någon,
Sök rummet då uti en hydda, nedtryckt
Inunder låga taket, eller sök
Det under himlens hvalf, i dal, på höjd,
När lärarns vetande sig gjuter öfver
Din själ, Du finska folk, som serlaregnet
Gjuts öfver kraftig, fast förtorkad teg.
Lyss! Detta folk — hvars hjeltekraft har tämjt
Vidundret af den vilda, öde marken;
Som framtvang skördar utur bergets skrefva
Och smälte gyllne ax ur furumon;
Som lidit, burit mer än något folk —
Begär nu tyst med tålamodets styrka
En rättvis gärd af eder tacksamhet,
I, hvilka lyftats af dess starka armar
Upp emot ljuset, i hvars luft I stån.
Ej någon må sig tro så vis, att han
Med stolt förakt kan blicka från sin höjd
På det der folket ner i dalens dunkel.
Hvem vågar att förmätet prisa sig
En mästare inför den djupa skaran,
Som, fastän namnlös, stiger fram så tryggt
Med Kalevala såsom helig fana?
Hvem är väl den af qvinno född, hvars ande
En sång lik denna diktat, sedan solen
På dikt och verklighet har lyst i verlden?
Ett folk blott sådant jätteverk kan skapa,
Och blott ett folk har skapat det ännu.
Böj, ho du vara må, din hjessa ödmjukt
Inför det folket; nedlägg för dess fötter
Det mått af vishet, du har lyckats samla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
