Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som sugit must utur hans hjertas fibrer,
Dem han med kärlek sökt på hemmets moar>
Dem han med våda plockade i fjerran
För att plantera dem på egen kust.
Som jorden binds af strålanie vid solen,
Så fästs vårt land med banden, tagna upp
I denna boning, vid allt skönt och herrligt,
Som gryr i handlingens och tankens verldar.
Och kär, som barnets hem för barnets sinne,
Är denna ljusets borg för Finlands själ.
Ve derför den, som tanklöst eller vildsint
Dess grundval skulle skaka! Om ock ljuset
Ej under dess ruiner kan begrafvas,
Dock bättre varit, att ej dag han sett.
Han skall förbannas här så länge, tills,
Herostratus, ditt minne varder skådadt
I helgonglans uti ett ljusets tempel,
Tills att förrädarn pryds med borgarkrona
Utaf det land, han nesligt har förrådt.
Men om än ljuset evigt blir detsamma,
Hur än dess härd, dess altar vexla må,
De gnistor, hvilka spritta ur dess. flamma
Med lifligaste skenet, snabbast gå
Tillbaks i nattens famn, som icke räcker
Till ljusets källa, men dess gnistor blott,
Och derför, blind i vrede, helst dem släcker,
Som högst på klara horisonten stått.
0! hvilka segrar har ej mörkret vunnit,
Sen ljuset sista festen firat här;
Till aska ren för evigt eldar brunnit
I ögon, bjertau, tankar, viljor, der
livad jorden bäst och ljusast kan beskära
Sig uppenbarade med snillets makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
