Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur själ och hjertan frukten gick,
Som sist blir qvar, då allt är grus.
Hvad vore väl all handlings glans,
Hvad sjelfva hjeltearmens kraft.
Om sång och saga ej till hands
Som vapendragare de haft!
De vissna skulle, härjas snart,
Som hjeltens svärd af rosten tärs;
Men ryktets vingar få sin fart,
De det af sång och saga bärs.
Naturens sol sin nedergång
I detta rike aldrig når,
Der nu din faders, der engång
Din herrskarvilja väldigt rår.
Men andens ljus, som njöt ditt skygd,
En högre glans dock kring Dig spred:
Förutan det ej finnes dygd,
Ej adel, ära, seger, fred.
Af förste Alexanders namn
I ditt ett vänligt eko ljöd:
Vår kärlek derför i sin famn
Det tidigt tog. Ej tid, ej död
Förmå att rycka ur vår själ
Den furstes minne, hvilken satt
Högt ofvan timligt, vanskligt väl
Siu seger öfver mörkrets natt.
Välsignas detta minne skall
Af läppar, som ej bedja än.
Om Finlands glädje ock blir all,
Det tacksamt blickar dock till Den,
Som trodde godt om Finlands folk,
Som aktade dess andes kraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
