Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af li vilken moln och skuggor undanjagas.
Emellan Alexander och hans folk
Allt måste vara ljust och klart som dagen:
Hans hjerta har i det så trogen tolk,
Som uti honom sjelf den finska lagen.
Man säge, hvad man vill, men kejsarn dock,
Hur helst hans makt och vakt må honom skydda.
Ej har ett läger, der sitt ögonlock
Han sluter till så tryggt som i hvar hydda
I denna fattigdomens gamla bygd,
Men hem för mannatrohet äfvenledes:
Kanske vi bortglömt mången fädrens dygd,
Men vi likväl ej glömma Henrik Wredes.
Ej fins i detta land en vrå så gömd,
Att den i tacksamt minne ej bevarat,
Hur, då vår höga skola vrångt blef dömd,
Dess „kansler11 storsint henne har försvarat.
Från henne slägten efter slägten gått,
Som vågen i en ström går efter vågen;
Beskyddarn trognast har sitt prof bestått
Och växte stor med henne uti hågen.
Hvad än vid akademien vi lärt,
Att lita på vår furste främst vi lärde.
Så visst som fosterlandet är oss kärt,
Vi vilja ej förminska Finlands värde,
I det vi sveke den, som oss ej svek,
Men trodde oss om godt i alla öden:
Vårt allvar låter oss ej ta som lek,
Hvad lifvets skiften trotsa bör och döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
