Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af oss, som stå kring Er, blott qvarstå få,
Och flere englar har er himmel då,
Och kronan, hvilken, liksom nu, kring pannan
Af silfverbruden bäres, är en annan
Än denna, hvilken inför oss betecknar
Den seger, flickans blyga kärlek vunnit.
Men hvad än öfrigt finns och hvad försvunnit:
När minnets blick då edra vänner räknar,
Skall vänskap, kärlek icke felas dem,
Som uppå kärlek, vänskap byggt sitt hem.
Och nya hjertan, som ej klappa än,
På eder andra bröllopsdag, till Den,
Som gifva kan, hvad de blott önska kunna,
Sin bön upphöja, att Han må förunna
Åt Er en lycka, för dem mera kär,
Än deras egen högsta lycka är.
Och deras bön ett eko blir af vår,
Som upp till Gud för eder välgång går
Ur hjertats tysta suck, ur ögats tår.
Ålandötärnanö ¿ang.
Kring skärgården blåste en höstlig vind
I sitt kolsvarta jagthorn, det vida;
Den sista blomman då bleknar om kind,
Och liksom allt blodet ur sårad hind
Flöt rifna skyarnes tårflod, den strida.
Och styrka fanns nog i stormens musik.
Att Kastellkolmens murar förstöra;
Men hemsk ljöd den ock, en dombasun lik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
