Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot denna bild,
Som tryckes af snö;
Tycks mig att dö
Tyngre iin lefva.
n.
Att våren otillbörligt långsamt nalkas,
Onådig mot naturen, nu man klagar.
Och nekas kan ej, att vi stundom svalkas
Af fläktar, sturska emot årets lagar.
Men fastän norden tar sig frihet skicka
Vindpustar till oss, ganska föga milda,
Består den dock oss en och annan flicka,
Så vänlig som sin Räisälä-Alfhilda.
1 hennes varma, trogna vård sig gömmer
Den lrusna bilden af en kulen höst;
När originalet ej om lycka drömmer
Och ingen lyssnar mera till hans röst,
Då skall hans minne i det hägnet grönska,
Likt Wuoksens af sin bölja glömda bädd,
Och fast han ej har rätt att mera önska,
Han att förlora upphört vara rädd.
Till Helga.
I min bok de glada minnen
Undanträngas så af dystra,
Som i lifvet sorg och glädje
Taga makten af hvarandra.
Men det minne, i hvars hägnad
Nu min skrift blir innesluten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
