Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, äfven när mitt välde tycktes blifva
En jemrens tid förutan slut och mått.
De mot förtviflan in protesten lagt,
Som våren gör det med sitt himmelsblått
Mot svarta töckenmassors vilda makt.
Med mejsel, murslef, pensel i sin hand,
Med sångens stämma och på scenens tilja,
De lärde: ej förloradt är ett land,
Som ännu känner i sig kraft och vilja
Att i det ädlas och det skönas riken
En skörd bereda, som ej blir besviken,
Fastän det svikes, åkerbrukarns hopp.
Du träffar också der en eller annan
Af herrar publicisters käcka tropp.
Den var min skräck: att skjuta mig för pannan
Jag nära bragtes många gånger, när
Med mig de allt för mycket illa farit.
Jag blef dock lugn vid tanken, att jag varit
Långt bättre än, gunås, mitt rykte är.”
Det var den sista suck den gamle drog,
Och sjelf med den han drog ifrån sitt välde.
Men jag till Er min Eriksgata ställde;
I sämre sällskap kan man komma nog!
Det första budet af min makt då varde:
Att upp Ni höjes till mitt gamla garde;
Vi ju hvarandra väl behöfva kunna:
Mitt goda namn I egen att försvara.
Ifall mitt rykte råkade i fara.
Jag från min sida gerna vill Er unna
Att sälle drömma edra vackra drömmar
Och åt er fantasi ge fria tömmar.
Derute nog så många andra slitas
Om platser, byggda på solida grunder;
I nöjen Er med dem, som endast ritas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
