Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förr ej afhjelps all vår nöd
Af Sibiriens Pinus Cembra.
Yctenökapend och konötenö triumf-.
Ett ljufveligt budskap gör nu besök
I slottet liksom i hyddan.
Främst lofvar det dock åt hvartenda kök
En flod af den yppersta kryddan;
Nej rättare sagdt, det lofvar ett haf:
Nu då man kan bränna brännvin af laf,
Behöfs ej att spara på löften.
Vi vilja ju lefva; i lust och i nöd
Med verk och gerning det visa:
aKarl, som ännu dricker, är än icke död’1,
Sjungs det i fransmännens visa.
Men hvar taga brännvin, då det ej gifs malt?
Och om, såsom nu, vårt brännvin är allt,
Är det illa bestäldt ock med lifvet.
Då heter det plötsligt: att läska vår törst
Behöfs nu ej mer rena rågen:
Vi kunna då baka vår brödkaka först
Förutan bekymmer, att vågen,
Som hittills flutit främst i vårt bröst
Och skänkte oss fröjd och gifvit oss tröst,
Åt torra brödet blir offrad.
Till något gagnar således vett:
Det är nu till fullo bevisadt:
Och om det allenast användes rätt,
Det gerua må blifva beprisadt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
