Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och minst du aktar ringa detta land,
Som jemte lifvet gaf dig sångens gåfva
Och löste vänligen din tungas band,
Att du ditt hemland hedra skall och lofva.
Fast ögonblickets minnen digna matt
För nya minnen, som hvarandra jaga,
Lik sägnerna från aTuseu och en natt11,
Din sång skall klinga som en präktig saga.
Vårt helgerån.
År 1855.
Fören krig med samtiden, icke med historien!
The Times.
Herostratus! den stolte britten hvila
På sina lagrar ej din lager låter:
Och vill en rodnad på hans kinder ila,
I nya bragder han dem speglar åter;
Och blygselns färger blekna snart för branden,
Som breder purpurmanteln vidt kring stranden.
I skändarn af Diana-helgedomen
Brann dock en grekisk eld; och när han sökte
Att vid sitt minne evigt fästa domen,
Af efterverlden fälld, hans offer rökte
På sköna altaren, som, fastän brända,
Med undran verldens blickar till sig vända.
Sig britten nöjer här med mindre ära:
Han öfvar jättestyrka *mot hvar skuta
Och för utrotningskrig mot beck och tjära.
Han ej begär att efterverlden muta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
