Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ser mau strax; men lika lätt märks äfven,
Att makten blifvit illa svedd af fan,
Och att blott luft nu krystar knutna näfven.
Att än helt nyss modern var hennes drägt,
Är klart, fast den syns jemmerligen rifven.
Från franska landet med sin hela slägt
I dessa dagar blef hon väderdrifven:
Re’n mången storhet kom från samma håll,
Se’n herrligheten kantrat öfverända:
Men hur än deras glans försjönk till noll,
Så simpel som den der var ingen enda.
Hon är ej främling här: vi fostrats opp
Till underdånig vördnad för den damen,
Om än hin onde satt i hennes kropp,
Yi voro tvungne dock att säga: amen
Till hvad helst af dess visdom föreskrefs.
Det underverket då bland oss förspordes;
Att dels med djefvuln Belsebub fördrefs,
Dels att korstecken för förnuftet gjordes.
Den bistra damen, hvilkens saxar satts
Att liksom fårull våra tankar skära,
Tog från den skolan dock till slut sin Matts;
Ej nöjd med skörden af så mager ära,
Till väldigare verkningskrets hon drog,
Der Galliens tupp i tiden stormar galat,
Och Beaumarchais med skrattet härar slog,
Och Mirabeau allsmäktigt blixtar talat.
Nu på ruinerna af allt det der
Såsom trofé censurens sax tog säte;
Och det clamamus, förr hon sporde här,
Då tycktes som ett tuktadt spenbarns läte
Mot detta gny, i tusen toners art,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
