Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och ej blott stundens ve och väl det giillde,
Men finska folkets framtidsmål och hopp.
I dig vårt land sin bästa tanke tänker;
I ditt förvar det gett sin ögonsten;
Hvar tår, det gjuter, ned på dig ock stänker;
Dess fröjd, förrän det sjelft, du känner re’n. —
Men låge du ock härjad under gruset,
Med pelare af rök till minnesstod,
För Finlands blick ej slockna skulle ljuset,
Och högre flammadu kanske dess mod.
Ty ljusets källa väller djupt ur anden,
Och landets mod växt starkt i seklens strid;
Och själens boja smälta kan i branden,
Och lifvets mål bli seger — ej blott frid.
Den 15 Augusti 1855.
De hemlööe.*)
Derute blåser en isande vind:
Den blåser öfver ruiner,
Och tyngd af sorger och bleknad om kind,
Medan vinterns stormhvirfvel hviner,
En hemlös skara nu irrar.
Hon egde en härd, hon egde ett hem
Ej längese’n som vi andra;
*) Stycket sjöngs d. 17 Mars 1858 vid en konsert till lorinÄn
för de brandskadade’ i Ny-Karleby. Musiken är af Pacius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
