Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivifvel på möjligheten af praktisk philosophi kan hafva sin
grund i tvifvel på möjligheten af philosophi i allmänhet eller
med andra ord på möjligheten af sann kunskap. Frågan om
detta tvifvels lösning utgör icke föremål för närvarande
undersökning. Vi förutsätta här möjligheten af sann kunskap
och befatta oss bloit med det tvifvel, som särskildt rörer den
del af philosophien, hvilken vi till skilnad från den
theoreti-ska kalla den praktiska. Endast genom att ega ett särskildt
objekt kan den praktiska philosophien vara väsendtligen skild
från den theoretiska. Båda hafva nemligen såsom delar af
philosophiens system det gemensamt att vara philosophiska
vetenskaper och kunna således icke vara till graden eller
arten af vetenskaplighet olika vetenskaper om ett och samma
objekt1). I den praktiska philosophiens objekt måste vi då söka
anledningarne till det tvifvel, som särskildt rörer henne. Det
är vidare klart, alt såvida som tviflet på den praktiska
philosophiens möjlighet måste hafva sin anledning i det praktiska
objektet, så skulle ock uppvisandet af ett objekt, hvilket
såsom praktiskt kunde vara föremål för vetenskap, ådagalägga
möjligheten af praktisk philosophi. Likaså skulle äfven vil—
koren för denna möjlighet vara angifna, om det lyckades oss
att angifva de vilkor, hvarförutan det ifrågavarande objektet
icke skulle kunna vara praktiskt och såsom sådant föremål
för vetenskap. Att angifva detta objekt tillkommer den
praktiska philosophiens definition. Vore en sådan definition gifven,
•) Med cn vétenskaps objekt förstå vi icke något utom medvetandet
varande, utan det begrepp, som vetenskapen har att närmare bestämma.
Vi kunna på grund af denna förklaring väl medgifva, att all philosophi
bar samma objekt nemligen det absolutas begrepp, men det oaktadt
fast-bålla, att philosophiens olika delar hafva hvar sitt särskilda objekt. De
kunna nemligen från olika sidor eller synpunkter fatta och närmare
bestämma det absolutas begrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
