Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den verklighet, i hvilken bådä finnas förenade, är ändlig,’
och en verklighet, i hvilken de icke finnas, har han icke
kunnat uppvisa.
öfvergången] från den theoretiska philosophien till den
praktiska har icke enligt Hegel samma betydelse, som hos
Kant och Fichte. Det erkännes icke af Hegel, att förnuftet
på praktisk väg behöfver söka en verklighet, som det på
theoretisk väg icke kunnat finna. Grundtanken i Fichtes
praktiska vetenskapslära återfinnes likväl i dep ofvan antydda
läran, att idéen, ehuru hon är fullständig verklighet, likväl
sätter sm egen motsats och endast genom upphäfvande af
denna motsats bibehåller sin verklighet. Det är det oändliga
jaget, som för sin egen verklighets skuld sätter och
upphäf-ver icke-jaget. Den praktiska betydelsen af denna idéens
handling är äfven af Hegel erkänd, då han säger henne, vara
en fri handling af idéén. Såsom fri handling kan hon icke
åsyfta något annat än det fria väsendets förverkligande. Hon
måste då vara en verksamhet för det fria verksamma
väsendets egen skuld. Såsom fri handling kan hon vidare icke
följa några andra lagar än det fria väsendets egna. Den fria
idéen är således fri, såvida hon icke har sina handlingars
bestämningsgrund och syfiemål i något annat än sig sjelf, men
då idéen endast såsom verksam är verklig, så kan icke
hennes frihet utan verksamhet vara verklig, och derföre måste
idéen för att verkligen vara fri för sin frihet sätta en gräns,
genom hvars upphäfvande hon förverkligar sig såsom fri. Men
detta upphäfvande är icke hos Hegel det yttersta målet; utan
blott vilkor för möjligheten af idéens verklighet. Redan
så-2-som subjektivt praktisk har idéen ett innehåll. Den praktiska
idéen skiljer sig nemligen från den theoretiska derigenom, alt
då den sednare är det i och för sig bestämningslösa allmänna,
hvilket från sin motsats den objektiva verlden hemtar srlt
innehåll, så är deremot den praktiska idéen begreppet, såvida
det såsom sitt eget föremål är i och för sig bestämdt.
Subjektet är då icke längre ett allmänt, utan ett fullständigt
bestämdt eller ett enskildt. Såsom sådant är subjektet
verkligt, och om det såsom subjektivt finner en annan verklighöt
sig motsatt, så vet subjektet dock, att denna verklighet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
