Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Czarens Kurir eller Sågfilarens Hemlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för Ryssen och hans onda anslag. Det är icke ett artigt sätt att
tacka för mat!
Nu säges, att hans mission endast bestod i att framlämna
sin sista bok. Om det nu menades Varningen för Ryssen, så var
ju detta minst sagt opolitiskt, och festandet för överlämnaren
alldeles barockt. För övrigt borde ju Ryssens ovanliga artighet mot
den Svenska underhandlaren betyda en vänlig sinnesstämning mot
Sverge, och anledningen till Ryss-skräck därmed vara upphävd.
— Men han medförde tillbaka en Rysk general...
— Som gisslan, eller fånge?
— Troligen som inspektör över Sågfilarna (i högerpressen).
När Gustav III ville ha krig med Ryssland, så klädde han ut
Finnar till Ryssar och lät dem anfalta en bro eller ett uthus eller
något dylikt. Och när han behövde krigskassa, lät han förfärdiga
falska Rublar på Drottningholm, att slåss med falskt mynt hade
han lärt av sin morbror Fredrik »Den Store»; eller kanske av våran
Karl »Den Store», som gjorde guld av mässing, vilket han icke
lärt av guldmakaren Paykull, som däremot blev rådbråkad.
— Men ett sådant sätt: att först smyga sig in i ett
främmande hov, överlämna i smickrande ordalag en bok, mottaga
vedermälen och fäster, sedan återvända hem och utfärda en Varning
mot den gästfria värden, vad kan ett sådant uppförande bäst kallas?
— Jag skulle vilja kalla det tvetydigt, och säga rent ut, att
den där visiten liknar väl mycket den politiska agentens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>