Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter att en timma ha gått af och an mellan Marlyhästarne
och den runda planen, såg jag på afstånd Marguerites vagn,
jag kände inte igen den, jag anade den.
I samma ögonblick hon vände om hörnet vid Champs-Elysées
lät hon vagnen stanna, och en lång, ung man skilde sig från den
grupp af bekanta med hvilka han samtalade, för att komma
fram till henne.
De pratade en stund; den unge mannen återgick till sina
vänner, hästarna sattes åter i gång, och jag, som hade närmat
mig gruppen, igenkände i den som talat med Marguerite, grefve
de G..., hvars porträtt jag sett och som Prudence förklarat
vara den, hvilken Marguerite hade att tacka för sin ställning.
Det var han som blifvit portförbjuden kvällen förut; jag
antog att hon låtit vagnen hålla för att ge honom skäl för detta
förbud och jag hoppades, att hon samtidigt hade hittat på någon
ny förevändning för att inte heller taga emot honom följande
natt.
Hur återstoden af dagen tillbragtes, minns jag inte; jag
promenerade, rökte och pratade, men hvad jag sade och hvem
jag råkade minns jag inte alls.
Allt hvad jag kommer i håg är, att jag gick hem till mig,
använde tre timmar till min toalett och att jag hundra gånger
om såg på min pendyl och mitt fickur, hvilka olyckligtvis gingo
lika.
När klockan slog half elfva tyckte jag att det var tid att gå.
Jag bodde då på rue de Provence, jag gick genom rue du
Mont-Blanc, öfver boulevarden, vek af på rue Louisde-Grand,
rue Port-Mahon och kom till rue d’Antin. Jag såg upp till
Marguerites fönster.
Det lyste därifrån.
Jag ringde på och frågade portvakten, om fröken Gautier
var hemma.
Han svarade, att hon aldrig kom hem förr än klockan elfva
eller kvarten öfver.
Jag såg på min klocka.
Jag tyckte mig ha gått helt långsamt och ändå hade jag
ej behöft mer än fem minuter för att gå från rue de Provence
till Marguerite.
Då började jag gå af och an på denna folktomma gata
utan butiker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
