Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle hon frågat mig om anledningen till mitt uteblifvande, och
först då hade jag bort säga henne det. På det sättet hade hon
ej kunnat göra annat, än urskulda sig och det var just hvad jag
ville. Jag kände på mig, att hvilka ursäkter hon än anfört,
hade jag trott dem, och att jag föredrog allt, hellre än att ej få
se henne mer.
Jag började tro, att hon själf skulle besöka mig, men
timmarna förflöto, och hon kom icke.
Marguerite var påtagligen icke lik andra kvinnor, ty
mycket få bland dem skulle vid mottagandet af ett sådant bref, som
det jag skrifvit, ha lämnat det obesvaradt.
Klockan fem störtade jag ut till Champs-Elysées.
Om jag möter henne, tänkte jag, skall jag taga på mig en
likgiltig min, så att hon blir öfvertygad, att jag inte mer tänker
på henne.
Vid hörnet af Rue Royal såg jag henne åka förbi i sin vagn,
mötet var så plötsligt, att jag bleknade. Jag vet inte om hon såg
min sinnesrörelse, jag för min del var så förvirrad, att jag inte
såg annat än hennes vagn.
Jag fortsatte inte min promenad till Champs-Elysées.
Jag studerade teateraffischerna, jag hade nämligen ännu en
utsikt att få se henne.
Det var premiär på Palais Royal, Marguerite skulle
sannolikt bevista den.
Klockan sju infann jag mig på teatern.
Alla loger fylldes, men Marguerite syntes icke till.
Då lämnade jag Palais Royal och gick in på alla de teatrar
hon oftast besökte, på Vaudeville, Variétés och Opera-Comique.
Hon fanns ingenstädes.
Antingen hade mitt bref smärtat henne så mycket, att hon
inte brydde sig om teatern, eller också var hon rädd att träffa
mig och ville undvika en förklaring.
Det var hvad min fåfänga tillhviskade mig, när jag på
boulevarden mötte Gaston, som frågade hvarifrån jag kom.
»Från Palais Royal.»
»Och jag från Operan», sade han, »jag trodde nästan att få
se dig där.»
»Hvarför det?»
»Därför att Marguerite var där.»
»Åh, var hon det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
