Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det vet jag. Och sedan?»
»Superade hon hemma hos sig.»
»Ensam?»
»Nej jag tror med grefve de G...»
Min brytning hade alltså ingenting ändrat i Marguerites
vanor.
»Nå, det gläder mig att höra att Marguerite inte bedröfvas
för min skull», återtog jag med ett tvunget leende.
»Och däri gör hon mycket rätt. Ni har gjort hvad ni borde
göra, ni har varit förståndigare än hon, ty hon älskade er och
gjorde inte annat än talade om er och skulle varit i stånd till
någon dårskap.»
»Men hvarför gaf hon mig inte något svar, när hon älskar
mig?»
»Därför att hon insåg att det vore dumt att älska er.
Kvinnorna förlåta ibland att man sviker deras kärlek, men aldrig att
man sårar deras fåfänga, och man sårar alltid en kvinnas
fåfänga, om man öfverger henne efter att två dagar ha varit
hennes älskare, hvilka skäl till denna brytning man än må hafva
haft. Jag känner Marguerite, hon skulle hellre dö, än svara er.»
»Men hvad skall jag göra?»
»Ingenting. Hon skall glömma er och ni henne, och så har
ingen af er något att förebrå sig.»
»Men om jag skref och bad om förlåtelse?»
»Akta er för det. Hon skulle förlåta er.»
En kvart senare var jag hemma hos mig och skref till
Marguerite.
»Någon som ångrar ett bref, som han skref i går, som skall
resa i morgon, om ni inte förlåter honom, önskade få veta vid
hvilken tid han kan få nedlägga sin ånger för edra fötter.
När kan han träffa er ensam? ty som ni vet, bör en bikt
afläggas utan vittnen.»
Jag kuverterade denna min prosa-madrigal och skickade
den med Joseph, som lämnade brefvet till Marguerite själf.
Hon lofvade att svara senare.
Jag gick ut blott ett ögonblick för att äta middag och
klockan elfva på kvällen hade jag ännu ej fått något svar.
Då beslöt jag att inte pinas längre utan resa följande dag.
Tillfölje detta beslut och öfvertygad att jag ej skulle somna,
om jag gick till sängs, började jag packa mina kappsäckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
