Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Den blå karbunkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
små händelser, som inträffa då och då, när fyra miljoner
människor knuffas på ett område av några få kvadratmil. Mitt
ibland en sådan människosvärm kan man vänta sig alla
möjliga kombinationer av tilldragelser, och månget litet problem
kan erbjuda sig, som är både besynnerligt och intresseväckande,
utan att därför vara förenat med något brott. Vi båda
ha ju redan haft erfarenhet därav.»
»Ja», anmärkte jag, »och det så mycket, att av de sex
senaste fallen, som jag lagt till mina anteckningar, ha tre
varit alldeles fria från brottslighet i betydelsen av
lagöverträdelse.»
»Alldeles. Du syftar på mitt försök att återskaffa konungen
av Böhmen hans fotografi och brev till Irene Adler, miss
Mary Sutherlands egendomliga fall och äventyret med mannen
med den kluvna läppen. Nåväl, jag betvivlar inte, att den
här lilla saken kommer att falla inom samma oskyldiga
kategori. Kommer du ihåg Peterson, stadsbudet?»
»Ja.»
»Det är honom den här troféen tillhör.»
»Är det hans hatt?»
»Nej, han har hittat den. Ägaren är okänd. Jag får be dig
att inte betrakta den bara som ett tillstukat gammalt
hattskrälle, utan som ett intellektuellt problem. Först måste du
veta, hur den kommit hit. Den anlände på juldagsmorgonen
i sällskap med en präktig, fet gås, som efter all sannolikhet i
detta ögonblick sakta stekes i Petersons spis. Det gick så till,
att vid fyratiden på morgonen var Peterson — som du vet, en
mycket hygglig karl — på väg hem från en liten julfest. Då
han gick uppför Tottenham Courtroad, såg han framför sig i
gasskenet en tämligen lång karl, som raglade en smula och
bar en vit gås kastad över axeln. Då denna karl kom fram till
hörnet av Goodgestreet, råkade han i gruff med några vilda
sällar; en av dem slog av honom hatten, och då han lyfte sin
käpp för att försvara sig och svängde den kring huvudet,
råkade han att slå ut rutan i ett butiksfönster bakom sig.
Peterson rusade fram för att hjälpa den främmande karlen, men
denne, som var förskräckt över det sönderslagna fönstret och
över att se en uniformsklädd person, som såg ut som något
slags tjänsteman, komma rusande mot sig, tog till benen och
försvann i den labyrint av smågator, som ligger bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
