Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Den blå karbunkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag kan inte se någonting», sade jag och gav hatten tillbaka
åt min vän.
»Tvärtom, Watson, du kan se alltsammans; men du
resonerar inte över vad du ser, du är alldeles för tveksam, då du
skall draga dina slutsatser.»
»Var då god och säg, vilka slutsatser du kan draga av den
där hatten.»
Han tog den och betraktade den på det egendomligt
forskande sätt, som var karaktäristiskt för honom.
»Den uppenbarar kanske inte så mycket som den kunde ha
gjort», anmärkte han, »och likväl kan man av den sluta sig till
några saker, som äro alldeles tydliga, och andra, som
åtminstone synas ganska sannolika. Att mannen är högst intelligent,
det syns tydligt, ooh likaså att han varit tämligen välmående
inom de senaste tre åren, fast det nu gått utför med honom.
Han har varit en omtänksam man, men är det nu mindre än
förut, något som tyder på moraliskt tillbakagående; tar man
detta tillsammans med hans försämrade ekonomiska ställning,
tyder det på något dåligt inflytande, förmodligen dryckenskap,
som verkat på honom. Detta kanske även förklarar det
alldeles tydliga förhållandet, att hans hustru inte längre
älskar honom.»
»Nej, vet du, min kära Holmes ...!»
»Han har dock ännu någon liten självaktning kvar»,
fortsatte Holmes utan att bry sig om min invändning. »Han för
ett stillasittande liv, går sällan ut och är alldeles främmande
för allt vad kroppsövningar heter; han är en medelålders man
med gråsprängt hår, som han låtit klippa för några dagar
sedan och som han gnider in med kalkmjölk. Dessa äro de mera
uppenbara fakta, som man kan sluta sig till av denna hatt.
Det är även i förbigående sagt nästan säkert, att han inte har
gas i sitt hus.»
»Du skämtar naturligtvis, Holmes.»
»Visst inte. Är det verkligen möjligt, att du även nu, då
jag givit dig dessa resultat, inte är i stånd att inse, hur jag
kommit till dem?»
»Du finner mig säkert mycket inskränkt, men jag måste
verkligen erkänna, att jag är ur stånd att följa dig i ditt
resonemang. Hur kan du till exempel sluta dig till, att denna man
är intelligent?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
