Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det spräckliga bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
springa, genom vilken man kunde sticka in en kniv för att
lyfta upp järnstängerna. Därpå undersökte han med sitt
förstoringsglas hakarna, men de voro av solitt järn och väl
inbyggda i muren.
»Hm! ...» sade han och gned hakan något förbryllad, »min
teori erbjuder verkligen vissa svårigheter. Det kunde ingen
komma igenom de här luckorna, när de voro väl stängda med
järnstängerna lagda för dem. Nu ska vi se till, om inte
innersidan kastar något ljus över saken.»
En liten sidoport ledde till den vitrappade korridoren, vid
vilken de tre sovrummen voro belägna. Holmes brydde sig
inte om att undersöka det tredje rummet, utan vi gingo
genast in i det andra, som miss Stoner nu använde till sovrum
och där hennes syster gått sitt sorgliga öde till mötes. Det var
ett hemtrevligt litet rum, lågt i taket och med en stor öppen
spis, såsom man ofta finner i gamla herresäten på landsbygden.
En brun byrå stod i ett hörn, en liten säng med vitt
överkast i ett annat och till vänster om fönstret ett
toalettbord; dessa saker jämte två små korgstolar utgjorde rummets
hela inredning, vartill kom en fyrkantig matta mitt på
golvet. Golv och väggpanelningar voro av brun, maskstungen
ek, som var så gammal och mörknad till färgen, att den
tycktes förskriva sig från den tid, då huset ursprungligen
uppfördes. Holmes flyttade en av stolarna i ett hörn och satt där
tyst, under det hans blick gick runt rummet flera varv, upp
och ned, och undersökte varenda detalj.
»Vart går den här ringledningen?» frågade han slutligen
och pekade på en tjock klocksträng, som hängde så långt ned
bredvid sängen, att tofsen till och med vilade på kudden.
»Den leder till hushållerskans rum.»
»Den ser nyare ut än de andra sakerna.»
»Ja, det är endast ett par år sedan den sattes upp.»
»Er syster bad om att få den, fömodar jag?»
»Nej, jag har aldrig hört, att hon begagnade den. Vi
brukade alltid själva hämta vad vi behövde.»
»Det tycks ha varit tämligen onödigt att sätta upp en så
vacker klocksträng här. Om ni ursäktar mig några ögonblick,
så skall jag undersöka golvet.»
Han lade sig ned på golvet med förstoringsglaset i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
