Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Den avhuggna tummen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt förtjäna pengar nog att köpa de angränsande fälten.
Detta ha vi nu gjort någon tid och ha inrättat en hydraulisk
press för att underlätta våra operationer. Det är denna press,
som är i olag, och vi önska ert råd i saken. Vi måste emellertid
bevara vår hemlighet väl, ty om det bleve känt att vi haft en
ingeniör på besök hos oss, skulle det genast väcka misstankar,
och då vore det snart förbi med våra förhoppningar att för
gott pris få köpa den angränsande marken och att utföra våra
planer. Det är därför jag tagit ert löfte att inte för någon
människa omtala, att ni i afton reser till Eyford. Förstår ni
mig?’
’Fullkomligt’, svarade jag. ’Det enda jag inte riktigt förstår
är, vad nytta ni kan ha av en hydraulisk press vid frambringandet
av valklera; jag trodde att man gräver upp den som
sand ur en sandgrop?’
’Å’, sade han likgiltigt, ’vi ha våra egna metoder. Vi pressa
jorden till briketter för att kunna föra bort den utan att
förråda vad det är. Men detta är endast en detalj. Jag har nu
meddelat er hemligheten, mr Heatherley, och därmed visat
hur fullt jag litar på er.’ — Han steg upp för att gå. — ’Alltså
väntar jag er vid Eyford klockan elva och femton i afton.’
’Jag skall infinna mig.’
’Och inte ett ord till någon människa.’
Han såg på mig med en sista lång, frågande blick, gav mig
en kall och fuktig handtryckning och skyndade bort.
Nåväl, ni kunna lätt tänka er, mina herrar, att jag vid
närmare eftertanke måste känna mig på det högsta förvånad över
det uppdrag jag så oväntat fått. Visserligen var jag naturligtvis
glad över detta honorar, tio gånger mer än vad jag själv
skulle ha begärt, och det tycktes inte omöjligt att det kunde
leda till fler uppdrag; men å andra sidan hade min uppdragsgivares
ansikte och sätt gjort ett obehagligt intryck på mig,
och jag kunde inte anse hans berättelse om valkleran för skäl
nog att låta mig komma mitt i natten och för hans ytterliga
ängslan att jag kunde komma att tala om saken för någon.
Jag kastade emellertid alla farhågor över bord, åt en bastant
kvällsvard, åkte till Paddingtonstationen och avreste med
tåget, till punkt och pricka lydande uppmaningen att inte för
någon människa omtala min resa.
I Reading måste jag inte blott byta om tåg, utan även gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
