Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Dubbelgångaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fredagen, det vill säga till i går, då jag gick till mr Harry
Pinner med den färdiga förteckningen.
’Jag tackar så mycket’, sade han. ’Jag fruktar att arbetet
varit svårare än jag tänkt mig. Denna förteckning kommer
emellertid att bli oss till synnerligen stor nytta.’
’Den var tämligen tidsödande’, sade jag.
’Nu’, sade han, ’önskar jag, att ni gör en förteckning över
alla möbelhandlare, ty de sälja även vissa slags järnvaror.’
’Mycket gärna.’
’Ni kan komma upp i morgon afton klockan sju och låta
mig veta hur det går för er. Överansträng er inte. Några
timmar i Days Varieté i afton skulle göra er gott efter era
ansträngningar.’
Han skrattade vid dessa ord, och jag märkte till min
förvåning, att den andra oxeltanden på vänster sida i hans mun
var ytterst klumpigt plomberad med guld.»
Sherlock Holmes gnuggade händerna förtjust, och jag stirrade
förvånad på vår klient.
»Ja, ni må väl se förvånad ut, doktor Watson, men saken
förhåller sig på följande sätt. Då jag talade med den första
mr Pinner i London och han skrattade så gott vid sin
försäkran, att jag alls inte skulle komma att anta platsen hos
Mawson och Williams, märkte jag händelsevis, att en av hans
tänder var plomberad på samma klumpiga sätt som jag nyss
nämnt; glansen av guldet ådrog sig i båda fallen min
uppmärksamhet, förstår ni. Då jag sammanställde detta faktum
med likheten i figur och röst och påminde mig att endast
sådana drag voro olika, som kunde förändras med tillhjälp av
en rakkniv och en peruk, kunde jag inte längre betvivla, att
mr Pinner i London och mr Pinner i Birmingham voro en och
samma person. Naturligtvis väntar man att två bröder kunna
vara ganska lika, men inte att de skola ha samma tand
plomberad på alldeles samma sätt. Han följde mig till dörren, och
jag kom ned på gatan utan att veta, om jag gick på huvudet
eller fötterna. Jag gick tillbaka till hotellet, doppade huvudet
i ett handfat med kallt vatten och försökte sedan ta mig en
grundlig funderare. Varför hade han skickat mig från London
till Birmingham, varför hade han begivit sig dit före mig,
och varför hade han skrivit ett rekommendationsbrev åt mig
till sig själv? Men allt detta var för mycket för mig, hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
